Nu är bilden på Sagittarius A* ute! Här skriver jag ett par snabba anteckningar om vad jag tycker är mest vetenskapligt intressant utifrån de sex vetenskapliga artiklar som Event Horizon Telescope har publicerat och de Q&A:s som hölls efter presskonferenserna.

Vem var egentligen först med att föreslå att det kan finnas en mörk himlakropp i mitten av Vintergatan? Det överraskande svaret är spekulationer förekom för mer än 200 år sedan, och massan hos den föreslagna himlakroppen var nästan exakt densamma som vad astronomerna har mätt idag.

Torsdagen den 12 maj kommer Event Horizon Telescope (EHT) presentera bilder från det svarta hålet i Vintergatans mitt, som bär namnet Sagittarius A*. Vi vet just nu inte vad bilderna kommer att föreställa, men vad det än blir så kommer de att ge oss nya insikter i vad som händer i mitten av vårt galaktiska hem. I det här inlägget kommer jag diskutera vad som står på spel med det nya bilderna.

I det här inlägget ska jag berätta hur det är möjligt för ett svart hål att ha en massa samtidigt som det är helt tomt. Då kan vi även förstå hur astronomer kan observera massan hos ett svart hål. Vi kommer även diskutera spagetti.

Ett svart hål är en av universums mest extrema platser. Inuti ett svart hål förvrids rum och tid till oigenkännlighet, och utanför det kan enorma mängder energi frigöras då materia faller mot det svarta hålet. I detta och kommande inlägg kommer jag förklara vad ett svart hål är och hur det går att observera.

Det kanske låter överraskande, men svarta hål går att använda för att studera vår egen jord. Bland annat hjälper de oss att studera kontinentalplattornas rörelser och havsnivåns förändring. Till och med vårt globala navigationssystem kalibreras med hjälp av svarta hål.

Produktionbolaget Filt har gjort en ljuddokumentär om svarta hål. Dokumentären är producerad av Gustav Asplund, som intervjuade mig om hur svarta hål fungerar.

Den 24 mars 2021 släppte Event Horizon Telescope en ny bild på det svarta hålet M87*. Bilden ger ny information om vad som händer runt ett svart hål, och i den här videon förklarar jag vad bilden innebär och varför vi befinner oss i en ny astronomisk guldålder för studiet av svarta hål.

Det här är en artikel som jag skrev för tidskriften ETC med anledning av Nobelpriset i fysik 2020. Artikeln är baserad på en intervju med Andrea Ghez som jag gjorde för min bok om svarta hål.

Min första video är ute! En intervju med professor Ariel Goobar från Stockholms Universitet om Nobelpriset 2020 och svarta hål.

Den 6 oktober 2020 fick Roger Penrose Nobelpriset i fysik för sitt arbete med singulariteter. Penrose insats har handlat om att förstå hur svarta hål kan uppstå och vad det är för mystiska singulariteter som bildas längst inuti dem.